torsdag 31 oktober 2013

Riv barriärerna!



Det låter väldigt ”-68” och var det också. Av ideologiska skäl skulle skolan reformeras så att ingen stängdes ute från akademiska studier. Alla skulle ha rätt till akademisk utbildning.

Det låter ju jättefint. Det är bara det att alla inte passar för akademiska studier.

”Studentexamen ska inte vara en klassmarkör!” Nä, det tycker inte jag heller. Men hade det inte varit bättre att erkänna att vi behöver elektriker, snickare, rörmokare med flera yrken istället för att tuta i alla ungdomar att ”du har rätt att bli något finare”?

Alla borde ha rätt att känna att dom är bra på någonting. Den möjligheten fanns tidigare men detta gigantiska ”demokratiska kunskapslyft” har sabbat den möjligheten. Den som tidigare hade fallenhet för att bli t ex en lysande bilmekaniker, fick bli det. Nu ska vederbörande istället knäckas för att "hen" inte pallar tolv års skolgång.

Det anses inte PK att tala om att människor är olika och har olika förutsättningar. Alltså vågar ingen politiker säga det och alltså debatterar vi istället hur det kan komma sig att inte alla som går ut grundskolan har gymnasiebehörighet. Eller varför inte alla som går ut gymnasieskolan har högskolebehörighet.

Det går bra att kompletteringsläsa för att skaffa sig högskolebehörighet men att röra sig i andra riktningen, från teoretisk till praktisk utbildning, nä se det går inte! Den som idag har valt samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet och tröttnar har ingen möjlighet att istället komma in på ”yrkesvux” eller något motsvarande i detta nya lappverk. Uridiotiskt!


Det är dags att riva barriärerna igen men denna gång de barriärer som gjort ovanstående process irreversibel!

Denna fundering är också publicerad på nättidningen Gränsbrytning.


söndag 20 oktober 2013

Quizresultat 2013-10-06

Det torde vara hög tid att meddela poängställningen inför dagens drabbning...


fredag 18 oktober 2013

Moderaterna i konsten

Om Andy Warhol levt idag och varit politisk kommentator:

Att tolka en opinionsmätning


Överallt hör man nu att ”det rödgröna blocket skulle fått egen majoritet om det varit val idag”. 
Är detta sant? Låt oss titta närmare på det!

Det är lätt att tro det om man kastar en hastig blick på DagensNyheters tjusiga grafik.
51,7% är ju mer än hälften. Så mycket minns jag i alla fall från skolan.”
(Det ligger nära till hands att raljera om skolan men det tänker jag inte göra. Just nu.)

Jo, det är riktigt att 51,7% är mer än hälften. Men hallå! Hälften av vadå?

Det händer att nyhetsankaret eller den ”inrikespolitiska kommentatorn” i en bisats nämner att det finns ”några osäkra” också. I tidningsvärlden motsvaras detta av en fotnot eller, som här, bara väldigt, väldigt små siffror.

I det här fallet utgör andelen osäkra 18,5%. 18,5%!
Det är knappast försumbart. Vilket parti som helst utom S och M hade varit överlyckliga om de fått 18,5%.

Om vi nu drar 18,5% från 100% (som motsvarar allihop, om ni minns), då får vi kvar 81,5%. I den här undersökningen motsvarar det 1 918 personer. Det är alltså dom som har uttryckt en åsikt, säker eller inte.

Av dessa 81,5% är det alltså 51,7% som håller på det rödgröna ”blocket”. Det blir detsamma som 42,1% av allihop. Eller 991 personer, om man så vill.

42,1% utgör knappast någon ”egen majoritet”, ens för det så kallade rödgröna ”blocket” om nu ett sådant finns. Inget enskilt parti får egen majoritet i undersökningen. S toppar med 28,6%, följt av M med 20,1%.
Men Alliansen, alltså de fyra partier som ju faktiskt regerar tillsammans nu får 31,6%. Det är mer än något annat befintligt, tänkt eller presenterat regeringsalternativ.

Om vi nu antar att de osäkra är som folk är mest, dvs som övriga 81,5%, och delar dessa proportionellt mellan alla utom SD (som väl inte har några osäkra), då blir siffrorna S 35,7%, 
V 7,1%, MP 10,5% och Alliansen 39,5%.

Vips har vi då 42,8% röda och 50% blågröna!
(Blågrön är ju dessutom en nyans som existerar.)

Vi ska vara försiktiga med orden”, sa Palme (om jag minns rätt).
En viss försiktighet med siffror, tycker jag nog också vore på sin plats.


Och mycket kan ju hinna ändra sig, är kanske bäst att tillägga.


tisdag 1 oktober 2013

Quizresultat 2013-09-22


"Melanocyter" är självklart ett rätt svar och rättningen har lika självklart reviderats.

Att texten i "Smoke on the Water" skulle handla om helvetet är fel. Men rätt kul.

måndag 30 september 2013

Att springa åt samma håll



I Sverige är vi duktiga på att springa åt samma håll. Om det gäller att vara PK, så springer vi inte bara åt samma håll. Det gäller att springa snabbast.
Men absolut inte tjuvstarta! Nej, någon annan måste vara först. Först. Sen kan vi springa.

Jag erkänner villigt att jag också gick i den senaste fällan, det famösa polisregistret :
”Åh, så hemskt! Fy på sig polisen! Så får man ju inte göra. Det är faktiskt förbjudet i lag! 
Så det så!”

Indignationen vet inga gränser. Det skrivs insändare. Det demonstreras. Och has sig.

Men hur mycket vet vi? Egentligen? Är det verkligen ett register grundat uteslutande på etnicitet? Eller är det ett vanligt utredningsmaterial, där man kartlägger kriminellas kontakter?

Vad vet vi om polisens sätt att arbeta? Vad vet vi om hur de utreder kontakter mellan kriminella? Kan det möjligen vara så att någon som begått ett brott och som råkar vara rom, inte är en ö, utan faktiskt har kontakter? Hur ser i så fall dessa kontakter ut? Råkar dessa möjligen också vara romer?
Kan det rentav vara så att de uteslutande är romer? I så fall är det ju inte så konstigt om alla i utredningen har samma etnicitet.

Rätt eller fel, så är detta en grupp människor som å ena sidan ytterst ogärna vill låta sig integreras, men som å andra sidan inte heller vill bli särbehandlade. Då kan det ju bli problem. Om man har sitt eget rättssystem med egna lagar och egna domstolar men bor och verkar i ett land där alla andra lever efter ett annat rättssystem, då är det ju lätt hänt att det blir lite ”vi och dom”.

Jämför gärna med det så kallade ”hedersrelaterade” våldet. Ingen rycker väl på axlarna och säger att det måste accepteras eftersom det är ”kulturellt betingat”.

Ni som är så upprörda nu, hur många romer har ni i er bekantskapskrets
Bara på en höft sådär?
Det skulle vara intressant att veta.

Visst känns det lite gött att kunna anklaga polisen för rasism! Då slipper man ju stå för vad man själv tycker och tänker. ”Man är väl inte rasist bara för att man säger vad man tycker!”

Jag kommer förmodligen att bli anmäld för det här. Kanske både av ”oss” och ”dom”.
Spelar ingen roll, för ”jag är ju inte rasist, men...”


tisdag 24 september 2013

Svantesson och romerna



Det är mycket med register just nu. Läste någonstans att ”reglerna är snåriga”. Ja, då kan det ju inte vara lätt att göra rätt. Men man skulle ju kanske kunna...öh...tänka lite. 
Eller gå på magkänsla.

Polisen bekräftar att registret finns ”men det är inte sanktionerat”. Det är vad jag skulle kalla en ”snårig kommentar”.

Det finns flera förbud som vissa anser sig stå över. Förbudet mot åsiktsregistrering tycks t ex inte gälla journalister.

”Du har ju varit medlem i Livets Ord.” Så inledde flera journalister sina intervjuer med den nyutnämnda arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson. ”Du är ju emot aborter. Du är ju emot samkönade äktenskap.”

Jämför med:
- Jag har inte begått något brott.
- Nä, men du är ju rom.

Det hjälpte inte att hon gång på gång bedyrade att hon står bakom regeringens politik. Att hon står bakom de lagar som gäller. Att hennes departement inte har någonting med vare sig aborter eller homoäktenskap att göra.

Inte heller hjälper det att hon är synnerligen kompetent, t o m licentiat på det område hon ska leda, vilket är mer än man kan säga om många politiker.

Människor har alltid olika åsikter. Det är därför man måste diskutera. Det är därför det uppstår debatt. Förr eller senare måste man enas. Kan man inte det, så får man rösta om saken. Det kallas för demokrati.

Dom som röstade emot ett EU-medlemskap är lika mycket en del av EU som dom som röstade för. Det kan kännas orättvist men så är det.

Visst har kristendomen ställt till mycket elände genom historien. Men bara för det behöver ju inte vi klentrogna till varje pris ge igen. Vi kan istället försöka visa att vi kan vara bättre. 
Så förlåt dem, ty de veta icke vad de göra!