Att tolka en opinionsmätning

Överallt hör man nu att ”det rödgröna blocket skulle fått egen majoritet om det varit val idag”. 

Är detta sant? Låt oss titta närmare på det!

Det är lätt att tro det om man kastar en hastig blick på DagensNyheters tjusiga grafik.

”51,7% är ju mer än hälften. Så mycket minns jag i alla fall från skolan.”

(Det ligger nära till hands att raljera om skolan men det tänker jag inte göra. Just nu.)

Jo, det är riktigt att 51,7% är mer än hälften. Men hallå! Hälften av vadå?

Det händer att nyhetsankaret eller den ”inrikespolitiska kommentatorn” i en bisats nämner att det finns ”några osäkra” också. I tidningsvärlden motsvaras detta av en fotnot eller, som här, bara väldigt, väldigt små siffror.

I det här fallet utgör andelen osäkra 18,5%. 18,5%!

Det är knappast försumbart. Vilket parti som helst utom S och M hade varit överlyckliga om de fått 18,5%.

Om vi nu drar 18,5% från 100% (som motsvarar allihop, om ni minns), då får vi kvar 81,5%. I den här undersökningen motsvarar det 1 918 personer. Det är alltså dom som har uttryckt en åsikt, säker eller inte.

Av dessa 81,5% är det alltså 51,7% som håller på det rödgröna ”blocket”. Det blir detsamma som 42,1% av allihop. Eller 991 personer, om man så vill.

42,1% utgör knappast någon ”egen majoritet”, ens för det så kallade rödgröna ”blocket” om nu ett sådant finns. Inget enskilt parti får egen majoritet i undersökningen. S toppar med 28,6%, följt av M med 20,1%.

Men Alliansen, alltså de fyra partier som ju faktiskt regerar tillsammans nu får 31,6%. Det är mer än något annat befintligt, tänkt eller presenterat regeringsalternativ.

Om vi nu antar att de osäkra är som folk är mest, dvs som övriga 81,5%, och delar dessa proportionellt mellan alla utom SD (som väl inte har några osäkra), då blir siffrorna S 35,7%, 

V 7,1%, MP 10,5% och Alliansen 39,5%.

Vips har vi då 42,8% röda och 50% blågröna!

(Blågrön är ju dessutom en nyans som existerar.)

”Vi ska vara försiktiga med orden”, sa Palme (om jag minns rätt).

En viss försiktighet med siffror, tycker jag nog också vore på sin plats.

Och mycket kan ju hinna ändra sig, är kanske bäst att tillägga.